Men så kommer nedgångarna. De ögonblick vi ofta vill undvika, när tyngden känns som stenar i bröstet. Sorgen, oron eller osäkerheten tar över, och vi vill bara fly bort från det svåra. I sådana stunder är det lätt att fatta beslut som inte för oss framåt, bara för att lindra smärtan. Men kanske är det just här vi behöver stanna upp, ta ett djupt andetag och våga möta det som gör ont. Att erkänna våra känslor och inse att det är okej att vara sårbar.

Nedgångarna, hur tunga de än känns, bär också med sig en gåva – möjligheten att växa. De hjälper oss att upptäcka vår inre styrka, den urkraft som bor djupt inom oss. Det är i dessa stunder vi tar steg mot utveckling, steg vi kanske inte visste att vi var kapabla till. Kanske är det just smärtan som formar oss, som gör oss mer autentiska, mer medvetna om vilka vi är.

Livet går alltid vidare. Det lär oss att känslorna – glädje, sorg, hopp, tvivel – är en del av resan. De är inte fiender att bekämpa utan följeslagare att lära känna och leva med. När vi vågar möta våra känslor, hålla dem nära och ifrågasätta dem, kan vi också finna acceptans och styrka i dem.

Det är i denna balans – mellan uppgångar och nedgångar – som livet hittar sin puls. Och det är där, i livets rörelse, vi växer och blir mer oss själva. Så våga leva, älska, och omfamna varje del av resan, för det är den som gör oss hela.
🌹🌹🌹
www.susannejarlskog.se
🌹🌹🌹